min nya kärlek
nu längtar jag tills den läkt så jag kan sova och slipper ha ont hela tiden!
save me
jag är så jävla trött.. antingen fattar de ingenting eller så bryr de sig helt enkelt inte och avsett vilket så pallar jag inte. de kommer nog aldrig förstå.
skönt att min man kommer hem idag, känns verkligen som att jag behöver någon som tar hand om mig just nu. sen är det bara två veckor kvar tills han kommer hem på riktigt och jag håller tummarna för att jag får inackorderingstillägg och kan flytta dit. det var längesen jag kände ett så stark behov av att komma härifrån som jag gör just nu.
jaja, bara massa skit. nu äre snart dags för en tripp till örebro och kolla skissen till tatueringen, mums!
shaa lalaa
hon är bra min twin!
min vecka ser inte värst rolig ut, det blir nog mest plugg, redovisning och prov hit & dit. helgen ser som tur är lite ljusare och jag längtar tills på fredag.. då ska vi in och kolla skisserna till våra tatueringar sen kommer min man hem och då är det premiären av New moon som gäller!
jag tror nästan jag är den enda i sverige som inte tycker robert pattinson är drop dead gorgeous.
men jag gillar ändå kändisar som vågar göra sig fula på kort så han får en guldstjärna för det!
jaja, nu är det dags för mig att fylla min hjärna med all omöjlig onödig information..
later bitches!
cute
illusion
mitt hjärta är tomt.
save me
det är i stunder som dessa som jag skulle vilja gömma mig i din trygga famn..
livet är skräckinjagande i mina ögon.
smärtan har blivit min vardag
i snart 6 års tid har jag lagt dövörat till när de i min omgivning gång på gång tjatat om att jag måste ta hand om mig själv, vara snäll mot min kropp. att jag var trasig inuti var en självklarhet men att min kropp nu börjat lägga av var något jag aldrig trodde skulle inträffa.. och jag är rädd. jag vet inte om den orkar med länge till.
jag visste inte att det gjorde så ont att gå sönder.
nu går jag i ideeeee
nu skulle det vara mys att knalla över till nina, krypa ner i hennes säng och kolla L word hela natten. Vi är inne på säsong fyra och jag längtar mer och mer efter att få se nästa avsnitt.. för när man väl kommer in i serien så är man fast och det är nog seriöst en av de bästa serierna jag sett. Favoriten är självklart Shane, vem annars liksom? och åh, vore jag lagd åt det hållet skulle jag göra allt för att få ha henne som min egna butch.
funderar på att hoppa in i bilen och åka till min man.. jag får väl helt enkelt dra med mig datorn och vara med pojkarna och lana? men först har jag en hel del plugg jag fortfarande inte är klar med. mums då
so simple
jag backar tillbaka till tryggheten för att slippa handskas med det okända, det som skrämer mig och det som jag kanske inte klarar av.
när jag är ensam är det ingen som ser, ingen som ser om jag backar, faller eller misslyckas.. då behöver jag inte vara stark. då kan jag vara mig själv. och sanningen är den att jag då stöter bort de människor jag låtit kommit nära, för i ensamheten gör det ingenting om jag stöter mina nära ifrån mig, de finns ändå inte där just då.
jag börjar ångra att jag släppt de så nära inpå för jag har ingen aning om de kommer komma tillbaka, hur de tänker eller vad de känner.. och i de stunderna önskar jag att de inte visste någonting om mig. att jag alltid vore ensam.
i love you
Allt dåligt som händer mig kommer alltid med så dålig tajming.. när man egentligen inte har någon tid över ska man gå och få magkatarr och bli sängliggandes i 2 dagar. underbart då.
tydligen orsakas det av stress, alkohol osv. och det är nog bland det värsta jag varit med om i hela mitt liv. som tur var hade jag min man hos mig och han låg och höll om mig hela dagen igår, torkade mina tårar och åkte genom hela hallsberg och kumla för att handla något vetepulver och annat som jag kunde få i mig.
även om jag vet hur lyckligt lottad jag är som har min pojkvän så är det i stunder som dessa som man påminns om hur underbar han verkligen är.. och återigen sätts fighten mot mitt dåliga samvete igång. jag ångrar alla mina dåliga val och hatar mig själv för att jag sårat den som jag älskar mest. det kommer jag nog göra i resten av livet och tills jag lärt mig att leva med det kommer det fortsätta jaga mig..
yeye, livet är hårt ibland.
nu är det dags för kvällsmys och sängen.
later bitches!
