the past is never far

Jag vaknade upp ur min värsta mardröm på länge.. i drömmen återupplevde jag några av de hemskaste stunderna i mitt liv och det gör ont i hela mig. Eftersom det är sent i natten känns det inte så lägligt att ringa efter tröst heller, även om jag skulle kunnat döda för att få höra en viss röst just nu.
Vissa saker glömmer man aldrig och vissa känslor kommer aldrig försvinna, jag önskar bara att jag slapp ta itu med det en tisdagnatt när jag är alldeles ensam. Jag vågar inte somna om..

Kommentarer
Postat av: Emelie

du skulle ringt mig baby. du vet att du alltid kan ringa <3

2009-10-21 @ 13:42:58
Postat av: n

<3

2009-10-21 @ 23:18:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0