det finns två sidor av allt
när jag kom in på mitt rum och kunde stänga dörren bakom mig bröt jag ihop.
för det är bara när jag är alldeles ensam som jag tillåter mig att vara svag,
det är bara då jag kan låta alla känslor och tankar komma ut..
jag är trött på att styras av min sjukdom och känna hur hoppet om att någonsin bli helt frisk sakta rinner ur mig. jag är trött på att dölja det men ändå vill jag inte att någon ska veta. jag vill inte att de ska tycka synd om mig, oroa sig för mig osv.. men jag önskar att de visste så att de kanske kunde förstå, så jag slapp låtsas.
jag är trött på att vara rädd.
jag vet att jag har flera bra vänner som mer än gärna skulle komma hit men även om jag inte vill vara ensam så vill jag inte att de ska se mig såhär.. jag vill inte att de ska förlora sin positiva bild om mig. starka, glada jossan.
och jag är inte sån som ber om hjälp.
Cool bild :)
du är bäst jossan, det gör inge om vi ser din ledsna sida, vi tycker om dej ändå <33
Riktiga vänner finns för att stötta och hjälpa när man mår dåligt. Jag skulle inte tro att dina vänner tycker att du är en sämre människa bara för att du är ledsen och mår dåligt..
Fortsätt kämpa allting löser sig i slutet, även fast det kan vara långt dit.
Du får ha en trevlig helg :)
Godnatt! :)
hihi jaa :D
fining!!
Finns alltid babyy, dag som natt, ledsen som glad :) <3
Jag vet vad du känner om du känner vad texten säger, och även om det är pga av andra saker kan jag relatera. Kan bara säga att allt som hjälper är TID. det tog mig LÅNG TID. men det kommer att gå över, precis som dag blir till natt eller flod går över i ebb så kommer detta också att förändras. Ge det abra tid. Finns här /F
snutt, du vet att jag finns här! jämt jämt jämt!
<3
