bambam
Jag var inte ensam om att känna uppgivenheten bryta ner mig totalt.. nästan 30 mil bort, framför en annan dataskärm satt en gammal vän och hade precis samma käslomässiga kaos inom sig. jag kunde inte se eller höra henne men jag märkte att allt inte var bra. och det var nästan skrämmande att se hennes ord dyka upp ett efter ett på rutan, för de orden kunde lika gärna ha kommit från mig.. allihopa.
det var skönt att slippa känna mig ensamast i världen.
vi står med båda fötterna på samma planet.
precis som resten av jordens befolkning.
Kommentarer
Postat av: Jenny Lennartsson
MM jag har tyvärr samma problem,svårt det där..Men behåller nog min lilla längd på luggen nu :) Fin bild på dig föresten..
Postat av: Janna
tack! ;D
är det inte det nu? jag har för mig det :p annars kanske jag får kicka igång den igen genom att använda dom ;)
Postat av: Zäta
ja de e sjukt hur man kan känna exakt samma sak som nått som kommer ifrån en annans tankar.
Postat av: sarah
ja, de konstigt hur ens känslor kan komma från en annan mun.. men ganska skönt ändå
Postat av: nik
miss beatiful <3
Postat av: nik
miss beatiful <3
Trackback
