jag och min bubbla

Jag bygger upp mina förhoppningar på en ostabil grund som förr eller senare kommer rasa samman, väl medveten om vad som väntar men för naiv för att ändra mig. Jag tror jag spenderat alldeles för mycket tid med att vänta, längta, sakna.. det kanske är dags att jag tar tag i mitt egna liv nu. Som det faktiskt är. Man kanske inte ska ödsla tid på att fantisera om hur det kommer bli eller hur det skulle kunna vara för klockan tickar på och den dyrbara tiden vi har på oss att leva tar sakta men säkert slut.


later bitches!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0