fu

Paniken, allt snurrar.
Rösterna, allt ekar.
Sluta skrika snälla.
Andetagen ger mig ingen luft.
Kom och ge mig liv.
Ge mig trygghet.
Fånga mig när jag faller.
Allt skiftar färg och snurrar.
Vart ska jag ta vägen?
Illamående, känner hur äcklig jag är.
Varför är jag den jag är?
Ni har skapat ett monster.
Paniken, rösterna, illamåendet.
Allt kommer tillbaka.
Släpp mig, jag vill vara fri.
Sitta i ett hörn och skaka.
Ångesten, väggarna kommer närmare.
Bilderna, minnesbilderna bränner.
Allt svartnar,
jag faller ..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0